Rädda liv – en sjuksköterskas vardag
Publicerad: 3 september, 2018Skriven av: Magnus
Ny som sjuksköterska
Att arbeta som sjuksköterska innebär en mängd olika arbetsuppgifter och variationen i arbetet tror jag är en stor anledning till att så många lockas till yrket. Alla uppgifter en sjuksköterska utför blir en del i att rädda en människas liv eller bidrar till att en person får en drägligare tillvaro. Mitt första arbete som sjuksköterska var på en lungmedicinavdelning på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg under åren 2008-2010. Det var på den arbetsplatsen jag för första gången fick vara med och direkt rädda livet på en patient som drabbats av plötsligt hjärtstopp.
HLR – ”hjärt-lungräddning”
Jag arbetade dagpass på ”Lungan” och hade precis startat dela morgonmedicinerna vid min läkemedelsvagn när min kollega Robban kom springande och ropade att en patienten på sal 1:3 hade fått hjärtstopp. Jag hade vid den tidpunkten arbetat som sjuksköterska i drygt 3 månader och enbart övat HLR på träning tidigare – jag visste dock att det var superakut och att varje sekund skulle räknas. Jag slet tag i akutvagnen och sprang in till salen medan adrenalinet pumpade genom kroppen! När jag kom in såg jag där en livlös man liggandes i sängen. En kollega hade redan hunnit starta HLR och stod vid sängen och tryckte på patientens bröstkorg. Jag var vid den här tiden ansvarig för nattpersonalens HLR-utbildning och Robban sa åt mig att ta över. Min dåvarande kollega Ida och jag tog över och fortsatte med de livsuppehållande åtgärderna – trots att vi båda var nya i yrket samarbetade vi väldigt bra. Ida ansvarade för inblåsningarna och jag skötte bröstkompressionerna. En erfaren kollega stod i dörren och övervakade förloppet och såg till att vi följde handlingsplanen. Jag glömmer aldrig känslan av vibrationerna i händerna och det knakande ljudet av patientens revben som gick sönder under behandlingen. Jag kommer inte ihåg hur länge vi höll på med behandlingen men det kändes som evigheter – en sekund kändes som en minut.
Tacksam patient
Att ett revben går sönder under hjärt-lungräddning är vanligt förekommande, speciellt bland äldre patienter, även om det är olyckligt. Men visst, det är bättre med ett spräckt revben än att patienten avlider. I det här fallet överlevde patienten och bara efter någon dag träffade jag honom i korridoren. Han var så tacksam för att vi hade räddat livet på honom! Dock klagade han över smärtan i bröstkorgen och undrade vad vi hade gjort med honom. Jag svarade att när vi gjorde HLR på honom så hade ett av hans revben gått sönder. Han förstod att vi hade räddat livet på honom och jag tror att det gjorde smärtan mer lätthanterlig för honom.
Den tacksamhet som en patient visar är svårslagen och går inte att jämföra med andra yrken. Att få hjälpa människor och belönas med deras tacksamhet gör sjuksköterskeyrket till ett av världens bästa jobb!